Ja, i lördags var det dags att åka åt andra hållet, tid att börja packa så smått i lägenheten. Visst känns det lite konstigt att snart lämna Gbg, men inte alls så vemodigt som jag skulle trott. På nåt sätt känner jag mig färdig där, jag har kämpat i nästan 2 år att få jobb och det känns som att det räcker nu. Visst, det är inte särskilt kul att flytta hem till föräldrarna igen (speciellt med en mor som ger en ny mening åt ordet nyfiken), men det är bara att svälja stoltheten. Som tur är så har jag inget särskilt(t ex ny pojkvän som man inte introducerat för föräldrarna) att dölja nu ändå så det går ganska bra faktiskt, när jag inte har PMS vill säga.
Det var i alla fall kul att träffa Jenny x 2 och Klara och snacka om nätdejting och andra spännande saker. Jag var ju med på några nätdejting-sidor i somras och blev faktiskt lite sugen på att gå med igen. Samtidigt känner jag att jag har lagt ner det där med killar, för tillfället i alla fall. Det var jättekul att spana när jag och Jenny gick till Push senare på kvällen, men jag känner att jag måste reda ut mitt eget liv först innan jag börjar involvera nån annan. Känner att jag inte riktigt är den personen som jag kan vara. Det är tröttsamt att känna sig värdelös och som en förlorare som inte ens kan få ett riktigt jobb, inte konstigt att man blir lite småbitter tillslut. Jag vet inte om mina vänner märker nån skillnad, men jag känner mig inte alls som mig själv. Bitter, uppgiven, och egocentrisk, det har tagit mycket energi att vara arbetslös utan tvekan.
Hoppas på en nystart snart! Nytt år nya möjligheter?
Kram
måndag 15 december 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar